ett forskningsområde som både handlar om elitidrottandets utmaningar och vardagsmotionärens tillvaro. Idrottspsykologi innehåller beteendemässiga, biologiska, fysiologiska, filosofiska och sociala influenser och är därmed ett multidisciplinärt ämne. Idrottspsykologin tittar på ledarskapets betydelse, stresshantering, utmattningsyndrom, mental träning och mycket annat.
Här är ett lästips

• Kan coacha dig som företagsledare, tränare, idrottsutövare för att t.ex. nå framgång, förändring eller öka vi-känslan.
• Kan också hjälpa till coacha gruppen/laget till t.ex. ökad sammanhållning och nå framgång.
• Kan hjälpa till med karriärrådgivning när du planerar att satsa, trappa ner eller avsluta inom en idrott eller annan karriär.
• Kan hjälpa till med stresshantering och oroshantering
• lyssnar, ger råd, stöd och hjälpa dig att hitta dina alternativ i vardagen för att få livspusslet att gå ihop.
• Kan hjälpa dig att vänligt betrakta dina tankevurpor och fundera kring våra, ibland, knasiga beteenden.
• Stöttar och stärker dig i din egen förmåga att välja det som du mår bäst av.
• Hjälper dig hantera och bearbeta större eller mindre förändringar i livet.
• Hjälper enskilda och grupper med mental träning.
• Hjälper också enskilda och grupper med individ- och grupputveckling.

handlar om personlighetsutveckling, ibland grupputveckling, prestation, karriärrådgivning, social utveckling, planering, målsättning, beslutsfattning i vardag och tävling, inlärning och stresshantering.

berör i grova drag, människors förmåga att hantera vardagssituationer och utnyttja möjligheter som finns i rådande situationer. Rådgivaren samlar information, lyssnar, är problemlösare, diskuterar alternativa åtgärder och ger råd och stöd.

Rådgivaren kan också arbeta med frågor kring hälsa  och perfektion, välmående och prestation, idrottsavslut och karriäromställning

Oftast med minst en kandidatexamen (dvs 180 hp = 3 års högskolestudier) eller motsvarande inom ämnet psykologi/idrottspsykologi.I utbildningen har också rådgivaren fått handledning i ämnet samt har fördjupningskurs/er i tillämpad idrottspsykologi/psykologi. Utöver detta har rådgivaren praktisk erfarenhet som tränare, aktiv och som rådgivare inom idrottsrörelsen. det är det centrala i  teoridriven praktik inom akademisk idrottspsykologi. 

Idrottspsykologiska rådgivaren är aktiv inom både med tävlingsidrotten såväl som med motions- och hälsoidrotten/psykologin. 

Rådgivaren arbetar med vetenskapligt utprövade och utvärderade metoder och verktyg.

Mental träning/coachning är alltså bara en liten del av det arbete som idrottspsykologiska rådgivaren kan erbjuda och utföra.

Vill du läsa mer om idrottspsykologisk rådgivning så läs boken: Guiden till idrottspsykologisk rådgivning eller läs mer på den här länken

Redan 2006 examinerades jag som idrottspsykologisk rådgivare. Jag var då den första rådgivaren som specialiserade mig mot ryttare. (-Vi är fortfarande inte många!) Jag har arbetat aktivt i olika former som rådgivare sedan dess.

Jag har skrivit en träningsdagbok för ryttare “on the go”. En dagbok för alla som inte hinner skriva dagbok.

Min akademiska utbildning som
Idrottspsykologisk rådgivare och psykologisk rådgivare mot arbetsliv och organisation
Innehåller bl.a

• Psykologi – inriktning. hälsopsykologi och fördjupning inom arbets- & organisationspsykologi m.m.
• Att arbeta som idrottspsykologisk rådgivare
• Pedagogikkurser inkl utbildad yrkeslärare
• Ledarskapskurser inkl förändringsarbete – grund & avanc nivå
• Juridik inkl. Arbetsrätt, arbetsmiljörätt
• Retorik inkl. krisretorik (avanc. nivå)

Utöver detta har jag också fördjupade kunskaper inom bl.a. träningslära och nutrition på både human- och hästsidan.

Enskilda individer såväl som grupper kan anlita en idrottspsykologisk rådgivare.

Det kan vara

• idrottare,
• organisationer,
• ledare,
• motionärer,
• föräldrar,
• arbetsgivare,
• rehabilitering
• med flera. 

(Högtravande och akademiskt kan, att så många olika grupper av människor kan bli hjälpta, förklaras på grund av rådgivarens fördjupade kunskaper om hälsofrämjande arbete och det salutogenetiska perspektivet.)